Lennart Jonéus, f.d. rektor på Nicolaiskolan 1982-1995, har bidragit med nedanstående intressanta historik om skolan:

Den högre utbildningen i Helsingborg har en lång historia. Lärdomsskolan har sitt ursprung i den skola som var knuten till dominikanerklostret, grundat omkring 1270 på den plats, där 1898 års läroverksbyggnad placerades. Klosterskolan tillgodosåg företrädesvis klostrets eget behov av utbildning. Klostret upphörde i samband med reformationen 1536.

Högre utbildning gavs efter reformationen i lärdomsskolor med olika status.
Före 1789 inrymdes skolan i fastigheter kring Mariakyrkan. Därefter låg skolan i en fastighet på hörnet av Himmelriksgränd och Södra Storgatan.

År 1845 togs en ny läroverksbyggnad, ritad av professor Carl Georg Brunius, i bruk. Huset finns fortfarande kvar och ligger på Södra Storgatan mitt emot Maria Församlingshem. Under lång tid var Helsingborgs Museum inrymt i fastigheten. Elevantalet ökade mycket kraftigt vid mitten av 1800-talet och skolan flyttade 1863 till en ny byggnad uppe på landborgen.

Denna skola, sedermera Handelsgymnasium och i dag friskolan Vittra på Landborgen, som ritats av Helge Zettervall blev också den tidigt för liten. Den var dimensionerad för 300 elever, ett elevantal som nåddes redan i början av 1880-talet.

Efter diverse turer med förslag om om- och tillbyggnad av den gamla skolbyggnaden utlystes en arkitekttävling 1892. Nio förslag kom in. Första pris tillerkändes arkitekterna A. Johansson och F. Dahlberg i Stockholm och andra pris gavs Alfred Hellerström, Helsingborg.

Hellerströms förslag var det billigaste och han fick uppdraget att utarbeta fullständiga ritningar och en kostnadsberäkning. I maj 1893 beslöt stadsfullmäktige att låta uppföra skolan. Tomtmark omfattande omkring 18 000 m2 förvärvades och grundgrävningsarbetet startade hösten 1895. Byggnadsarbetet gick sakta. Huset kom under tak först på sommaren 1897. I början av läsåret 1898/99 kunde några lärosalar tas i bruk. Den högtidliga invigningen förrättades den 29 november 1898 av biskop Axel Gottfrid Leonard Billing. Personal, elever och inbjudna gäster gick i procession från det gamla läroverket till aulan genom huvudentrén mot Bergaliden.

Skolhuset var beräknat att kosta 245 890 kronor. Sluträkningen stannade på 294 143 kronor. Rådhuset som uppfördes ungefär samtidigt kostade 624 528 kronor.

1898 års läroverksbyggnad var redan på 1930-talet trångbodd, men det skulle dröja ända till 1950-talet, innan beslut fattades om en tillbyggnad. Arkitekten hade efter tidens sed låtit den yttre gestaltningen vara avgörande för utformningen av byggnadens inre. Rektor Hakon Swenne beskriver lokalsituationen på följande sätt: ”Skolan växte därför snart nog ur sin nya kostym. Denna började strama över armar och ben, den blev för trång över axlarna och gick t.o.m. upp i sömmarna.”
Den byggnad som då uppfördes på skoltomtens nordöstra del, var en första etapp i ett planerat nybyggnadsprojekt, som dock aldrig fullbordades. Avsikten var, att låta ett stort nybygge ersätta såväl huvudbyggnad som gymnastikhus. Detta skolhus är ritat av arkitekten Paul Hedqvist. Arbetena startade hösten 1952 och byggnaden kunde invigas i april 1954 av borgmästare Lars G. Ohlsson.

Den skola som invigdes 1898 hade status som Högre allmänt läroverk och var endast öppen för manliga elever. Flickor som ville ha högre utbildning var hänvisade till bl a Ebba Lundbergs högre läroverk för flickor som fick rätt att utexaminera flickor 1910. Namnet Högre allmänna läroverket för gossar fick skolan, när Högre allmänna läroverket för flickor startade 1928. Först 1963 öppnades skolan för kvinnliga elever.

Rektorsämbetet har sedan 1897 innehafts av följande personer:
Sven Wägner 1897 – 1909
Magnus af Malmborg 1909 – 1935
Hakon Swenne 1935 – 1957
Lars Bjerning 1957 – 1974
Birgit Rodhe 1975 – 1977
Ove Wergens 1978 – 1980
Rune Palm 1980 – 1982
Lennart Jonéus 1982 – 1995
Gösta Karlsson 1995 – 1996
Bengt Sjöstedt 1996 – 2000
Margaretha Noltorp 2000 – 2005